Tänker tanken att jag aldrig kommer att vara en av dom. En sån som han med upptrycka lappar som han lägger på sätena framför oss som sitter i vagnen och stirrar åt ett annat håll, alla vi som aldrig kommer att bli som han, en tiggare.

En sån som han som påstår sig ha ett sjukt barn hemma och måste tigga för att ha råd med vård. Är du svensk och bor i Sverige idag så behöver du maximalt betala ungefär en tusenlapp om året för den vård som i många fall är världsbäst. Ibland kanske endast smärtlindring är vad som kan erbjudas oss, men inte behöver vi betala för varje gång vi önskar att en sköterska trycker på morfinpumpen åt oss om vi inte klarar det själva. 

Om inte vi ser till att världfärdsamhället vi har lyckan att leva i idag får bli kvar, kanske jag ändå måste tigga för att få pengar för att bekosta min sjukvård, kanske du också måste.  

Precis som att tiden läker alla sår, anpassar vi oss med tiden till sådant som vi för bara ett tiotals år sedan skulle sett som otänkbart.