Nu har det gått en vecka, inget svar på MR vilket måste betyda antingen att mitt fall ligger i längst ner högen av högen som ligger längst ner, eller att det helt enkelt inte är nått fel på hjärnan och det vore ju otroligt, enormt bra iofs då kanske det trost allt bara är så som Hjalmar skriver i Dr Glas:

"Jag känner ju några författare och konstnärer; underliga figurer i mitt tycke. De vilja ingenting, eller när de vilja något göra de motsatsen." 

Utan att jag kan klassa in mig i någon av grupperna per definition så var det trots allt lustigt att det var ungefär det där med att jag aldrig vet vad jag vill samtidigt som jag alltid gör tvärtom när jag påstår mig att jag vet vad jag vill som är en del av mitt så kallade problem. Jag hade ju en teori om att det helt enkelt var felkopplat uppe i hjärnan och att detta skulle visa sig tydligt på MR och sen var det bara att koppla det hela rätt så skulle mitt lilla liv kunna fortlöpa utan allvarligare komplikationer. Eller nått.