I en tid som denna då vi ändå anser oss vara säkra på vissa saker. Sitter jag ändå och förundras att ingen ändå förstod hur jag tänkte. Att borde det inte så vara att om det inte finns något centrum, någon mittpunkt i universum så borde vi heller inte kunna säga vad som är upp och vad som är ned och därigenom inte heller fundera över åt vilket håll saker och ting dras.

Hur som helst så tänks det mycket i den här hjärnan nu. Kanske lite för mycket för vad som är vettigt, men det finns tillfällen för vila också. Absolut finns det stunder då vi faktiskt kan sova och inte behöva fundera så starkt över tingens vara eller icke. Man blir lite knäpp, faktiskt lite galen av att läsa saker som gör att man börjar fundera över saker. Om hur det verkligen är och varför det kanske är så att människor ändå alltid söker de enkla sakerna och dess utväg. Världen skulle befolkas av alldeles för många galningar om vi inte sökte de enkla svaren på de svåraste frågorna. Ändå fortsätter vi att söka, ändå fortsätter vi att fundera över dom och vilja få ett svar för en gång, en gång kanske det faktiskt kommer ett svar, ett svar på riktigt. Men den sannolikheten är ganska obetydlig eftersom vi gång på gång sitter i det faktum att vi överilar och tror att vi vet svaret och den rätta vägen. När det trots allt så är att vi inte vet så mycket mer än vi visste igår.

Faktiskt riktigt trevligt att dela sitt liv tillsammans med någon igen, på heltid. Min biologiska avkomma får jag ju endast ha på halvtid men kissekatten är min, bara min. Lite oväntat dock, att få tillbaka henne så här när jag trodde att jag avvecklat alla mina sambosar.

Lite invecklat kanske att förklara men vi provar med lite algebra så får vi se om det går att hänga med. 

A är tillsammans med B, varav A är ägare av 1 katt

Y är tillsammans med X,

F är tillsammans med G, varav F är ägare av 1 katt.

T, U och V ingår även dessa på något sätt i kretsen, okänt hur.

A gör slut med B.

Y gör slut med X.

A och Y blir tillsammans en sväng.

A gör sedan slut med Y. 

I samma period gör F slut med G.

F blir sedan tillsammans med Y.

G får ihop det med T.

A blir bostadslös och 1 katt flyttar då över till F som i och med detta huserar 2 katter samt är tillsammans med Y.

A:s möbler flyttar in hos Y.

B och X tillkännager sitt förhållande officiellt.

Y och F gör slut.

A får ihop det med U.

F och G blir snabbt tillsammans igen, varav G blir allergisk mot A:s katt, dock inte F:s katt.

Y får ihop det med V.

A hämtar sina möbler ungefär vid denna tid från Y. 

A hämtar hem sin katt samma helg som F och G flyttar ihop igen. 

Detta ger: 

A är tillsammans med U, varav A fortfarande äger 1 katt 

B och X är numer tillsammans

Y är tillsammans med V

F och G är återförenade och ägare av 1 katt

T är dumpad 

Ibland blir det inte mer komplicerat än så och jag antar att jag måste läsa igenom det här igen ett par gånger för att vara säker på att jag fick beräkningen att stämma.  

Svordomar från sovrummet i ikea byggsatsångest när någon sliter sin flint och förbannar två oborrade trädelar. Fniss framför datorn då bekvämligheten befinner sig fördjupad i socialisering över msn och samtidigt ser att fredagsmys på andra ställen mest handlar om samma sak - längtar sig till en annan plats.

I snabba bilen på vägen eller mopeden utan hjälm för att vara lite cool, någon spänning i alla fall.

Fredagsmys i stugan där den dyra 70 % chokladen inte kommer längre än till köksbänken. Och när ikea sängen äntligen är halvmonterad, tillräckligt för att den ska hålla för en tjock madrass och två personer som håller sig till återhållsamhet för att sängen inte ska ge vika just på invigningsnatten. Upptäcker man i alla fall att det saknas delar och på utsidan av det platta ikea paketet står det tydligt: Mitbalk finns separat på hylla 23 fack 12. 

Så sov dom på soffan även denna helg i stugan och åkte hem igen med ryggont.  

-Det hade kunnat varit trevligt att äta ute ikväll. Men nu är det väl så att det får ta och bli budget varianten  istället, flottig grillad kyckling och smetig potatissallad från Ica.

- Jo de är ju bättre än de från Coop i alla fall, potatissalladen alltså. Men kyckligen är väl ungefär den samma.

- Om vi har tur och åker nu kanske det går att hinna snylta åt sig mat hos någon av våra föräldrar. Då får vi ju in ett besök också, två flugor i en smäll. Tre egentligen eftersom det blir mat, billigt och besök. 

- Jo det är ju sant men jag tyckte att jag hörde dig säga tidigare i veckan att du ville ha en romantisk mys fredag men det kanske var någon annan fredag du tänkte på.

-Eller någon annan att tillbringa den med.  

-Jo det är sant det kanske vore bäst att sluta låtsas mer och helt enkelt hitta någon annan att tillbringa fredag kvällarna med. Det är väl när jag tänker efter den enda kvällen som vi tillbringar tillsammans?

-Jo så är det nog. Lördagar är ju vikt åt kompisarna både för dig och mig. Söndagar har du filmkväll med ditt ex. Måndagar så tränar vi bägge två på varsitt håll. Tisdagar jobbar jag alltid över och onsdagar är det öl med kompisar. Torsdagar tränar vi bägge två.

-Man kan ju faktiskt fundera på hur vi lyckats tröttna på varandra trots att vi aldrig ses.

-Ja och man blir ju inte snyggare med åren heller.

-Nej inte du i alla fall, men än är det ju inte kört.

-Kanske lika bra att bege sig då medan det ännu finns tid?

-Jo det är väl bäst det.  

Tänker tanken att jag aldrig kommer att vara en av dom. En sån som han med upptrycka lappar som han lägger på sätena framför oss som sitter i vagnen och stirrar åt ett annat håll, alla vi som aldrig kommer att bli som han, en tiggare.

En sån som han som påstår sig ha ett sjukt barn hemma och måste tigga för att ha råd med vård. Är du svensk och bor i Sverige idag så behöver du maximalt betala ungefär en tusenlapp om året för den vård som i många fall är världsbäst. Ibland kanske endast smärtlindring är vad som kan erbjudas oss, men inte behöver vi betala för varje gång vi önskar att en sköterska trycker på morfinpumpen åt oss om vi inte klarar det själva. 

Om inte vi ser till att världfärdsamhället vi har lyckan att leva i idag får bli kvar, kanske jag ändå måste tigga för att få pengar för att bekosta min sjukvård, kanske du också måste.  

Precis som att tiden läker alla sår, anpassar vi oss med tiden till sådant som vi för bara ett tiotals år sedan skulle sett som otänkbart.  

Fortfarande ibland och jag hoppas att det är okej trots allt. Just nu i detta liv (jag brukar påbörja nya liv lite då och då) så har jag beslutat mig för att det faktiskt är okej att få ångra sig. Som så många säger att det inte är någon idé att göra, ångra sig alltså. Det leder ju ingen vart. Nej det är klart att det inte gör, men att bara rycka på axlarna leder inte heller alltid så långt. Just nu, i detta liv så är det okej att få ångra sig, och jag ångrar mig grymt mycket nu.

Då så var jag klar för den här gången, får jag hoppas. Magnet röntgen är väl inget som jag skulle syssla med för skojs skull, däremot var det inte så otäckt som jag fått föreställningar från omgivningen att det skulle vara. Jag blev mest nyfiken på hur det egentligen funkar med denna gigantiska apparat som lät högt och långt och ibland så mycket att det kändes som om magneterna skulle slås in i hjärnan på mig.

Ultraljudet var trevligare. Varmt och lite kletigt på halsen och framförallt var det juste att få resultatet på en gång. Trevlig sjuksköterska eller om hon var läkare vet inte vilket kompetens man måste ha för att få ge patienter besked på direkten. Hur som helst så var det skönt att veta att man i alla fall inte haft sin första blodpropp vid 27 års ålder.

Så nu återstår bara att vänta på besked. Antingen så har jag en nervsjukdom eller så är jag bara lite psykiskt sjuk. Det är kanske hugget som stucket, med det är som jag hört det sägas, skönt att i alla fall få besked. Så att man vet vad fan det är för fel på en.

Nu är allt köpt, nästan i alla fall. Klart att det alltid går att fylla på lite här och där, men nu är mina 40 kvm så gott som fyllda. Och jag skulle säkert göra en del i huset avundsjuka med att erkänna att jag har så pass med förvaringsutrymmen så att jag faktiskt inte vet vad jag ska stoppa i alla lådor.

Trevligt sällskap genom Ikea labyrinten i form av Missy och vi tog oss också till ett gigantisk Willy för att fylla förråden med mat varpå vi fick beskåda en uppblossande fight i kön till kassa nummer tre! Mycket spännande som händer här i storstaden :)